Let the sunshine in...!

Nu ska jag packa ner batikklänning, peacemärken, platådojor och lite annat smått och gott. Så åker vi upp till Sthlm och går på 70-talsfest ikväll.
Föremålet för festen har ingen aaaning om detta, det ska bli kul att se hennes min!

Platsen är en gammal fabrikslokal och maten av en stjärnkock - gissa om man får förväntningar...!

Ses imorrn. :-)

Schyssta pengar!

Visste ni att alla 10-eurosedlar i Europa är tillverkade av rättvisemärkt bomull!!!??

Det blir dyrt om man vill gynna det rättvisemärkta när man handlar...
Men himla schysst i alla fall.

Jag ska genast införskaffa några.


....

Fling-gympa

Ikväll har jag varit på pilates för första gången. Vad häftigt det var! Skitjobbigt, jag är fortfarande alldeles darrig i benen och lite i armarna också. Kommer säkert ha världen träningsvärk imorgon.
Nyttigt!

Kommer ihåg första gången jag hörde talas om pilates, det var i någon löjlig reklam för specialflingor. Då bestämde jag mig genast för att det var en fånig aktivitet, säkert påhittad av flingbolaget själva.

Så, nu vet jag att man inte ska döma så snabbt.

Try it - you'll like it!


...

Hoppfulla nyheter

Det går att rädda världen. Det är inte försent. Det budskapet förmedlas av två olika rapporter som DN skriver om idag. Den ena från managementkonsultfirman McKinsey och den andra från svenska Ingenjörsvetenskapsakademin IVA.

De enklaste åtgärderna är sådana som dessutom betalar sig själva, som att återvinna, byggnadsisolera och att ta fram energisnålare hushållselektronik.

Andra insatser som nämns är att stoppa avskogningen och återplantera skog, framför allt i utvecklingsländerna.

Vilket påminner mig om att jag har ett träd nånstans i Afrika. Jag hoppas det frodas och mår bra. Det växer i Vi-skogen, i närheten av Victoriasjön.

Det är för övrigt en bra gåva, att ge bort ett träd i Vi-skogen. Till sig själv eller nån annan.


....

Och aldrig mötas de två...?

Imorgon öppnar World Economic Forum i Davos, Schweiz, under devisen "Committed to improving the state of the world".
Invigningstalare är de ryske premiärministern Vladimir Putin, världsförbättraren nr 1...

Och samtidigt går World Social Forum av stapeln på andra sidan världen, i brasilianska Belém.
"The World Social Forum (WSF) is an opened space – plural, diverse, non-governmental and non-partisan – that stimulates the decentralized debate, reflection, proposals building, experiences exchange and alliances among movements and organizations engaged in concrete actions towards a more solidary, democratic and fair world."

Så beskrivs WSF på hemsidan.

Det ska bli spännande att höra och läsa mer om hur diskussionerna går på de respektive ställena.
Och om de kommer ha något utbyte med varandra?
Det vore konstigt om inte...


...

Försvunna uppgifter

Jag har alltid haft ett intresse för Ryssland. Detta enorma land, med ett hårt prövat folk som uthärdat så mycket under så lång tid. Trots det har ryssarna framställt så mycket vackert, i form av konst, litteratur, musik... Och även det fula har en lockelse på mig; det gråa, melankoliska slår an en igenkännandets sträng i mig. Jag brukar säga att jag tror att jag har bott i Ryssland i ett tidigare liv. Eller kanske i Ukraina.

Hur som helst. Det finns dock en hel del saker med Ryssland jag absolut inte gillar - vissas vana att göra sig av med obekväma människor, t ex journalister. Mordet på Anna Politkovksja gjorde mig oerhört upprörd, ledsen och förbannad, och förra veckan hände det igen. En rysk journalist blev skjuten på öppen gata.

Nyheten försvann dock helt i det massiva nyhetsflödet om Obama och Gaza. Och det märkliga är att nu kan jag inte hitta några uppgifter alls om det här med den ryske journalisten. Har sökt igenom DN både på tvären och längden, men inget kommer upp.

Har det inte hänt? Säg att jag inte har drömt det.

Längtan till underlandet

Allt jag kan tänka på är den undre världen.

Alltså, den under vatten. Det är verkligen märkligt att jag skulle komma att bli så "hooked" på dykning... Det kunde ingen ha trott för bara några år sedan, allra minst jag själv.

Jag är verkligen inte särskilt bra på det, än. Men jag hoppas få chansen att öva på det tillräckligt ofta för att bli något så när bra. Och jag kan ju tillräckligt för att ta mig ner och manövrera runt utan problem.

Men så vackert det är där nere... Och känslan av att sväva omkring, viktlös - det är som att flyga. Jag har drömt några gånger att jag kunnat flyga, och det påminner litegrann om den känslan.

Mest påtaglig blir den upplevelsen när man befinner sig över ett rev som sluttar starkt neråt. Då ser man hur oerhört stort havet är, och det hisnar i magen när man ser djupet försvinna neråt under en....

För några veckor sedan hyrde vi ett litet badhus utanför stan, och hade det alldeles för oss själva under ett par timmar. Jättemysigt, jag snorklade runt och bara drömde om att jag var i Röda havet i stället... :-)

Vad gör man inte!

KONTROLL på Grammofon

Vilken fantastisk dag det har varit! Trots att det varit 3 grader och kallt januariduggregn, så har det varit en riktigt bra dag.

Vi har haft vernissage på en ny utställning på Grammofon, och det kom enormt mycket folk!
Redan en kvart innan utsatt tid kom folk in och började snabbt fylla lokalerna, som efter ännu ett tag var så trångfyllda att kondensen rann nerför de stora fönsterrutorna.

Utställare är Mats Eriksson och Roger Nyström, som på temat KONTROLL visar installationer, foton och målningar. Klart sevärt, det kan jag säga helt objektivt! ;-)

Vars, jag gillar verkligen allt de gör, det har jag gjort ända sen jag första gången kom i närkontakt med dem, då var det när de uppträdde med sin Textgrupp Daisy.

Idag var tre av de fem representerade, då Ulf Ohlsson medverkade genom att läsa sina egna teckningar. Ja, det stämmer, och det gjorde han med sin säregna röst och obeskrivliga känsla för att i till synes rätt vardagliga betraktelser lyckas blanda både en egenartad humor med subtila små inslag av något vagt obehagligt.

Ja, ni hör själva - det måste höras. Det kan man faktiskt på Daisys myspacesida, som är här.

Men målningarna, fotona och de skruvade installationerna - dem man man bara se på Grammofon!

Kom dit, det är öppet fram till den 14 februari.

...

Var göra av oljan?

Här kommer ett tips inför helgens matlagning!

Det är ju himla gott med soltorkade tomater, som ligger inlagda i olja, eller hur? Såna konsumerar vi rätt friskt i vår familj. Och så får man en hel del burkar mer eller mindre halvfulla med olja sen. Vad gör man med den?
Länge har jag försökt spara den och använda i salladsdressingar etc. Men efter ett tag har man halva kylskåpet fullt av dessa burkar med olja.

En del har jag ibland hällt ut i avloppet. Men det var innan jag var och besökte ett reningsverk! Oj, vilken goja det blir hos dem, av all olja vi häller ut i avloppet!

Så, nästa gång du tycker du har för mycket olja i burkar som står, häll då oljan i en plastpåse, knyt ihop och lägg i soporna. Det är faktiskt vad de rekommenderar.

Hoppas du lagar nåt riktigt gott i helgen! Vad blir det?


....

En världsekonomi för vem?

Något av det viktigaste som måste hända nu för att det ska vända, är "the return of optimism" - folk, företag och banker måste våga tro igen för att börja omsätta pengar och få fart på hjulen igen. Det hävdar professorer, statsvetare m fl som uttalar sig i dagsaktuella media.

Och jag funderar på det här med konsumtionen som navet i alltings varande. På ett sätt är det väl logiskt att tänka att om vi inte handlar saker och tjänster som erbjuds händer inget, då står det mesta stilla. Men samtidigt kan vi inte handla vad som helst. Många produkter och tjänster är av den arten att de är direkt skadliga för miljön, naturen, människor, djur - ja för vår fortsatta existens.

Jaha, men om vi då väljer att handla sådant som inte är skadligt? Produkter och tjänster som är ansvarsdeklarerade; t ex Fairtrademärkt, miljömärkt, ekologiskt framtaget osv. Då ska det väl inte vara nån fara?

Men det finns andra invändningar också. Konsumismen - att många lever bara för att shoppa. Genom att köpa saker känns livet lite bättre, lite uthärdligare, man blir bekräftad som hipp, rätt, schysst eller vad det nu kan vara man vill uppfattas som.

Men då hävdar jag att livet ska vara nåt annat än att jaga de senaste bootsen från Prada, eller omdekorera hemmet bara för att man ska ha kusinen från Stockholm på besök.

Och då blir min nästa följdfråga: Om man då alltså väljer bort att handla speciellt mycket - mer än det nödvändigaste förstås, mat, lite kläder kanske (fast det kan man få också, eller hitta skitsnygga på myrorna) ja då bidrar man ju inte särskilt mycket till världsekonomin. Och då snurrar det saktare igen...?

Vad skulle funka för att världsekonomin ska snurra på - inte så hysteriskt snabbt - men tillräckligt för att skapa en tillväxt som kommer alla till del, inte bara oss som redan har det så bra.

Vad tycker du?


...

Dear Mr President!

Allt cirkulerar kring den nye presidenten over there. Allt man läser, det pratas om honom i lunchrum och på jobbmöten.

Jag såg CNN:s direktsändning sent i går kväll, och det var fantastiskt att följa presidentfamiljen när de sakta åkte längs Pennsylvania Avenue på sin färd till Vita huset.
Vilken stämning det var där! Folket var som tokiga, lyckan var så enorm, man kunde inte undgå att bli rörd och jag tänkte "det här är verkligen en historisk dag". Allting kommer att bli bättre nu.

Min dotter satt med mig och var lika fascinerad hon. Plötsligt utbrast hon - Han ser så snäll ut! Man ser att det är en god man!
Det tycker jag var fint sagt. Hon är en god människokännare också, jag tror hon har rätt.

Sen hände något som gjorde att jag drog efter andan - helt plötsligt stannar limon och Barack och Michelle stiger ur och börjar gå vidare i riktning mot presidentpalatset. Folkets jubel visste inga gränser och själv satt jag bara och tänkte "Vad gör ni, gå in igen, det kan hända något...!"
Och så slog det mig vad sjukt det är! Att ha sådana tankar, att utgå från att han skulle bli nedskjuten så fort han klev ur bilen.

Men det säger lite om hur världen är, eller hur?


Den ska bli bättre nu. Och du och jag ska hjälpa till.


...

En ny tid....

Idag är en stor dag. Alla hoppas på en man i USA - ska han lyckas rädda världen? Förväntningarna är enorma. Hoppas han står pall.

Idag lyssnar jag på underbara Jeff Buckley, Everybody here wants you.

Nu måste jag jobba några timmar till, innan jag kan åka hem och förhoppningsvis hinna se nåt av installationen.

Vilken framtid...?!

Hur kommer det bli i framtiden egentligen? En som dristat sig till att spå om framtiden är chefen för miljöfrågor på World Economic Forum, Dominic Waughray. Och enligt honom ser det mörkt ut. Mycket mörkt.

Den "kris" vi sett nu är bara en mild västanfläkt mot vad som komma kan.

Waughray pekar bland annat på att vi kraftigt har undervärderat riskerna i det sätt som vi lever på och hur vi utnyttjar jordens resurser.
Om vi inte genomför stora strukturella ekonomiska förändringar, kommer ingen kommande generation få uppleva samma välstånd som vi har haft, säger han vidare. Vi kan inte fortsätta i de gamla spåren. Om bara elva år kommer det finnas hisnande 150 miljoner klimatflyktingar, enligt FN:s klimatpanel. Idag är den officiella siffran på dem 28 miljoner.

Och, som vi ju har hört tidigare, vattenfrågan kommer bli den stora knäckfrågan för mänskligheten. År 2030 kommer nästan fyra miljarder människor bo i områden som saknar tillgång till vatten. Det är så stort att det inte går att fatta.

Det här är ingen rolig läsning, men vi måste ta det till oss. Och vi måste göra något. Vad gör vi?


...

Dela med dig

Läser i helgens tidningar om det "nya" fenomenet med byteshandel. Inte är det så nytt, men det kanske är en ny målgrupp som berörs i mycket större utsträckning nu...?

I Botkyrka öppnar en konsthall en Ge-och-få-butik och i Brunogallerian på Södermalm kan man byta in sina gamla böcker och skivor och få "nya" tillbaka.

Klädbytardagar och second hand-trenden kommer vi få se ännu mer av i framtiden, spår Sveriges Reklamförbunds trendpanel.

Och som om vi inte visste det...! ;-) På Grammofon har vi planerat för en Klädbytarkväll ända sen långt före jul. Vi visste allt vad som komma skulle....

Vill du komma, är det den 27 februari som vår Klädbytarkväll kommer äga rum. Det blir visning, mingel, drick&tugg, DJ, musik, fairtradeinfo m m. Det kommer upp en Facebook-grupp snart, där man kan anmäla sig.

Man tar med sig några snygga hela och rena plagg som man tröttnat på, lämnar in dem, och sen går man hem med lika många "nya" kläder. Bra va!


...

Vilken energipåfyllning...!

Har varit på en konferens i två dagar - och vilken skjuts det givit!!! Man kan kanske tänka att konferenser oftast är lite halvvissna tillställningar, som möjligtvis nån gång kan blossa till om det är riktigt bra föreläsare eller man får en aha-upplevelse.

Men det här var en härlig energikick från början till slut! Jag har träffat flera intressanta människor, som har varit genuint intresserade - både av människor och av att dela med sig - och som har bjudit på idéer, tips, tankar, erfarenheter.

Det är konstigt, men de allra flesta jag träffade (det var totalt över 70 st, jag hann kanske prata ordentligt med en tiondel) var det verkligen som om det var en mening med att jag skulle träffa... Var och en hade ett svar eller en ledtråd till någon fråga som jag går och bär på. Det är nästan scary....


Ett tips jag vill lämna vidare; nästa gång du träffar en ny människa - fråga inte "vad jobbar du med då?" utan fråga i stället: "Vad brinner du för?"

Det blir en helt annan fortsättning på samtalet, jag lovar.


....

Söka mindre...?

Inte för att jag vill stoppa världen, och förhindra ökat vetande, men visste ni att en enda sökning på Google genererar 7 gram koldioxid?
Det har en Harvard-professor räknat ut, läste jag.

Och jag som säkert söker 10-20 ggr om dagen. I snitt.

Jag ska äta närodlade kålrötter som kompensation. Mmmm - rotmos!

...

Spännande underhållning...

Så här i vintertider brukar de gamla sällskapsspelen åka fram, och man fördriver en kväll med en omgång eller två av Jakten på diamanten, Monopol eller varför inte Orangino?!

Det är absolut inte ett spel i ordets rätta bemärkelse, det finns ingen vinnare och man "spelar" så länge man har lust. Insatsen är din egen ärlighet och vinsten kan bli en ökad självkänsla - i bästa fall.

Om man har svårt att se sig själv i sanningens kranka blekhet kan Orangino bli lite av en utmaning, men om man är beredd att medge sina goda och dåliga sidor, kan det bli ett spel som faktiskt för dig närmare din familj, dina vänner eller vilka du nu väljer att spela med.
Dessutom lär sig spelarna att argumentera, förklara och beskriva hur man uppfattar varandra och sig själv, vilket alltid är nyttigt. Låter som upplagt för ett Norén-drama, men det behöver det inte vara. Ta det med en smula humor men också med empati och kärlek, så kommer alla känna sig bättre och gladare sen.

Har du spelat Orangino? Vad tyckte du?

...

En bra lista

Har ägnat några timmar åt att gå igenom alla bokmärken man lägger upp under surfandet, och framför allt bokmärken till bloggar som är intressanta att följa upp....

En av dessa är MiljöBloggAktuellt, en sajt som jag vill rekommendera (inte bara för att min blogg kommer läggas upp på hans eminenta lista) bland annat för att den har en snygg layout och en lagom avslappnad blandning av inlägg, med fokus på miljöfrågor i stort och smått.


...

Jag kanske blir en WWOOF-are!

När jag var i Italien i höstas, och besökte några små ekologiska gårdar, fick jag för första gången höra talas om WWOOF. Det står för World Wide Opportunities On Organic Farms.

Det är en världsomspännande organisation för odlare som driver små gårdar med ekologiska jordbruksprodukter; det kan vara allt från grönsaker, frukt, vin etc.

Tanken med att bilda WWOOF var att bland annat sprida kunskapen om hur man odlar ekologiskt, men också att underlätta för de små ekologiska odlarna att få hjälp med allt som behövs göras. Och slutligen, de tar emot praktikanter, WWOOF-are, som jobbar gratis men som får kost och logi gratis. Vilket fantastiskt sätt att lära känna ett land, dess människor och bidra till något bra samtidigt som man också kan träna på språk osv.

En av de små gårdarna jag var och besökte i Italien, hade en WWOOF-are, en ung tjej från USA. Hon hade varit där och jobbat ett par månader och skulle stanna ytterligare någon månad, sen skulle hon vidare för att studera på Sicilien. Hon var violinist.

Jag har tagit reda på lite mer om WWOOF, främst för att det skulle kunna vara ett intressant alternativ för min dotter att komma ut i Europa och bl a träna upp sin franska.

Men ju mer jag tänker på det, skulle jag kunna tänka mig detta själv. Några semesterveckor skulle jag definitivt kunna offra.

Visar en bild på min egen, högst ekologiska, mangold. Visst är de vackra!


...

Sommarlängtan

Vad jag längtar till sommaren helt plötsligt.

Startade min Spotify och det första som spelar är Moondance med Van the Man. Det är sommar för mig.
90-talssomrarna, långa varma kvällar, med iskall öl och fotbolls-VM på verandan om nätterna.
Blänket av den nedgående solen i billacken, på väg hem från ett kvällsdopp i sjön uppe i skogen. Den lilla sjön med vita näckrosor och abborrplask.

And it stoned me to my soul...

En plastig värld

Köpte tidningen Reko förra veckan, och har hunnit läsa en del i den nu.

En skribent beskrev hur hon beslutat sig för att ha en plastfri månad, och redogjorde så för de olika inköp som alltså inte blev av, eller som kanske landade i något helt annat, just för att hon blev tvungen att tänka igenom: är det plast i den här?

Och det är verkligen skrämmande - det är ju plast i allting! Vi konsumerar plast något helt otroligt! Reportaget fick mig verkligen att tänka till.

Med tanke på att plast aldrig någonsin bryts ner, utan finns kvar i all evighet, så måste vi helt enkelt börja sluta. Det är inte försvarbart att fortsätta fylla på plastbergen - i haven finns t ex jättelika ansamlingar av plast som bara flyter omkring och som fiskar, sköldpaddor, fåglar m m fastnar i. Samt att de läcker giftiga ämnen. Ämnen som sedan återfinns i människors kroppar, var de än sen lever på jorden.

Ämnet Bisfenol A, som avges ur plasten när den blir nött, gammal eller upphettas (värms i mikron?) misstänks vara cancerframkallande, och kan påverka minnet. (Kanske en förklaring till mitt dåliga minne!) För att inte tala om melamin-skandalen i Kina. Det går att räkna upp hur mycket som helst.

Det får bli ett senkommet nyårslöfte (löften är bra när de än sen ges) att jag ska minska rejält på min - vår - plastkonsumtion.

Ett enkelt sätt att börja är att tacka nej till alla de små plastpåsar som butiker gärna vill lägga minsta sak i. Det räcker med att du tar med dig kvittot. Det du köpt lägger du i din medhavda väska, tygkasse eller vad du nu har.


...

Fanatismen dödar

Det kom nyss ett frustrerat mail från Adbusters, som skriver om den ensidiga mediabevakningen av Gazakriget. Det är ett propagandakrig som pågår, lika mycket som det verkliga blodiga kriget.

Jag har tänkt skriva något om det här med Gaza i flera dagar, jag menar det är ju idiotiskt att bara hålla på och skriva om musiker som gillar miljön och sånt, när det här här fullkomligt vidriga kriget pågår samtidigt som vi sitter och jäser i de svenska sofforna, mätta efter all julmat.

Men vad ska man göra? Vad ska man skriva? Jag är så oerhört frustrerad, för jag vet inte vad jag ska tycka, och vad jag ska göra.

Jo, jag tycker givetvis att det är så åt helskotta sjukt, det som pågår. Jag tänker på vad Amos Oz har sagt, att "fanatiker har ingen humor. Och det är fanatism/fundamentalism som är hindret för fred i Mellanöstern."

Så vad ska vi göra. Det skulle inte ens hjälpa att skicka dit Clowner utan gränser alltså.

Och nåt kan jag göra. Stöd t ex Rädda Barnen. Sms:a ordet KATASTROF till 72950. Då ger du 50 kr.

Kom igen, det kan vi avvara. Till och med i januari.

Antony räddar också världen

All fler musiker bekänner sig till den växande skaran av miljömedvetna artister, som i media berättar om sitt, ibland nyvaknade, engagemang för miljön, naturen och jorden. Ungefär som väldigt många andra människor alltså.
Men med den skillnaden då att de, som artister och s k kändisar, har en helt annan möjlighet att påverka långt fler än vad jag och min granne har. Till exempel.

Därför blir jag så glad varje gång jag hör eller läser om någon kändis som går ut och tar ställning, och markerar hur viktigt det tycker att det är med miljöfrågorna.
I helgen läste jag om Antony Hegarty, och hans kommande album som är starkt influerat av ekologiskt tänkande.

"Ju mer vi utplånar av naturen, desto mer ensamma blir vi", säger Antony.

Den här lilla videon tycker jag är underbar, en hjärteknipande animering kallad The Lake, med Antonys enastående sång till.


...

Tips på ekoleksaker

Julen är väl det tillfälle då det köps mest leksaker på hela året. Men ungar fyller ju år stup i kvarten året om, så idéer och tips på bra leksaker kan alltid komma till pass! Snubblade över sajten Ekolek, som jag tycker är sympatisk i sin enkelhet.

Leksakerna uppfyller ett par eller flera av de krav som de ställer på produkterna; ekologiska, rättvisemärkta, hållbart, återvunnet, återvinningsbart, energisnålt, närproducerat och ekologiskt pedagogiskt.

Happy Mais var något nytt; ett helt igenom biologiskt nedbrytbart byggmaterial, som man kan skapa alla möjliga kul saker av. När det är uttjänt slänger man allt i komposten!

Själv skulle jag vilja ha pappret av elefantbajs - alla vegetabilieätare är ju rena massaproducenterna!

....

Konsumentmakt hos Cint

Jag är medlem i Cint - Consumers Intelligence - som är en konsumentwebbplats som granskar, jämför och diskuterar allt som finns att köpa på marknaden. Som medlem kan man ge omdömen om varor och tjänster, och vem som helst kan ta del av de synpunkter och omdömen som olika produkter fått.

Jag har även anmält mig att svara på undersökningar, och för varje får man en liten ersättning om nån tia eller så, som man kan välja att behålla eller skänka till någon hjälporganisation.
Nu är det inte varje gång man behöver svara på hela undersökningen om man inte ingår i målgruppen. Men titt som tätt gör man det, och jag försöker plikttroget svara på frågorna. Men i de allra flesta fall handlar det om reklam, eller betting eller spel på nätet av något slag.

När det gäller spel inleds oftast med frågan:
- Har du någon gång under de senaste tre månaderna spelat på nätet, eller kasino eller motsvarande.
Svar: -Nej.
-Tack för din hjälp men du tillhör inte målgruppen.

Nej, vid det här laget borde det ha registrerats i varenda databas de har.

Reklam handlar det annars om väldigt ofta.

1. Titta på följande annons/videosekvens.
- OK, jag kollar.
2. Har du sett denna?
- Ingen aning/vet ej. Jag minns absolut aldrig någon reklam.

Men i det här fallet ger de inte upp så lätt. Jag får titta på videosnutt efter videosnutt, reklamsidor upp och ner...har du sett denna, eller denna..? Nej och åter nej. Eller kanske, ibland.

Jag är hopplös. Reklammakarnas hatobjekt nr 1.

En gammal skröna säger att reklam är så subtil att vi minns den även fast vi inte vet om det, och så handlar vi produkten ändå.
Fan trot. I så fall borde jag komma hem med mängder med konstiga prylar. Det gör jag i och för sig, det är sant, men enbart från loppisar och folks gamla vindar eller uthus, som de råkar släppa in mig i. Och de har ju inte gjort nån reklam för sig, vad jag vet.

Nåväl, men Cint är bra, där finns mycket intressant att läsa. Bra när man gång gång ska sta och införskaffa nån pryl, eller besöka ett kafé, de är också betygsatta, liksom restauranger och en massa annat.

Kom Loy till nästa nyår

Märkte fler att det faktiskt var mindre fyrverkerier vid detta nyår än vad det varit de senaste åren? Det har ju varit en viss debatt om fyrverkerierna, och det verkar ha tagit skruv.

Heder åt ICA och Willys som valde att inte sälja fyrverkerier! BU för Coop som sade att man inte trodde det var något stor fråga för deras medlemmar. Bullshit, jag är en av era medlemmar och det är en stor fråga! Så det så.

Nu vill jag tipsa om vad det finns för alternativ. Tänk er om alla skulle släppa upp varsin sån här på nyårsafton nästa år - så himla läckert det skulle se ut! De är miljövänliga också, helt biologiskt nedbrytbara eftersom det är rispapper.

Vi skickade upp en på nyårsafton... Den såg lite ensam ut, där den singlade upp i skyn, ackompanjerad av bomber och smällar och tjutande fyrverkerier. Men den flög högst, och brann längst - 20 minuter faktiskt!

De finns att skicka efter från Coolstuff.

...

Bra början

Då var det dags för ett nytt år. Det kommer bli bra, det är jag övertygad om. Det finns så mycket att förbättra i världen, så det är bara att hugga i, och göra det lite bättre, dag för dag.

För mig och min blogg har det börjat på ett alldeles fantastiskt utmärkt sätt. Jag har vunnit Nice Blog Award-priset!

Det är HC Barregren (vilket roligt namn förresten i dessa juletider!:-)som har utdelat detta pris, vilket jag tackar så jättemycket för.

Eftersom det är ett slags kedjepris, som ska skickas vidare till andra, vill jag då högtidligen meddela att följande också tilldelats detta pris:

HC Barregren himself - för att han skriver om allehanda intressanta saker, tipsar om foto, hälsa med mera och verkar vara en trevlig person som bryr sig om tillståndet i världen. Bland annat.
Lottie, för intressanta kommentarer, glada hejarop och för att hon verkar så sympatisk.
Mia för att ha öppnat mina ögon för den häftiga konstvärld hon lever i.
Miss Lyckad för att hon kämpar på, är stark och står på sig, skriver inlägg med engagemang och tro.
Och så till slut tror jag att jag också ger priset till Fröken Sparsmart. Jag kollar inte in där så ofta, men varje gång jag gör det blir jag på så gott humör!

Ja, det får nog räcka.


.....