Överhört

När jag gick hemåt ikväll passerade jag en ung mamma som kom gående mot mig tillsammans med sin lille son. Pojken var väl en 3-4 år. Mamman sade till pojken: -Du, jag måste tacka dig för att du var så duktig när du var med mig på mötet idag. Pojken svarade något men då hade de redan gått förbi mig så jag hörde inte riktigt.
Det jag ville säga med det här var att jag blev så glad av den lilla saken, nämligen att höra henne tala till sin lille pojk på ett så respektfullt sätt, det hördes på deras tonfall att de var jämlikar, om ni förstår vad jag menar.
Det är alldeles för vanligt att man hör raka motsatsen, föräldrar som ryter och hutar åt sina barn, talar nedvärderande till och om dem osv. Och lika ledsen som jag blir när jag hör dem, lika glad blev jag idag av den här mamman. Det var bara det.