Svenska bönder mördas och torteras

En god vän är just nu i Mexico och jobbar där som fredsobservatör. De första rapporteringarna har börjat dimpa ner i mailboxen.
Det han skildrar är fullständigt otroligt. För att fatta någonting försöker jag översätta det hela till svenska förhållanden:
Bönderna Gustavsson, Karlsson och Persson får sina jordbruk beslagtagna av det stora företaget som ska odla vete (eller någon annan gröda som är eftertraktad på den internationella marknaden) precis överallt. Ingen jord blir kvar till de svenska småbönderna. De tvingas till och med flytta från sina små gårdar.

De ger sig emellertid inte och försöker organisera sig i LRF som dessvärre inte gör något särskilt för att hjälpa sina medlemmar. Då bildas det små fraktioner, utbrytargrupper ur LRF, som organiserar protester och aktioner mot det stora bolaget som tagit över all mark. Företaget stöds dessutom av den svenska regeringen.

Men då börjar folk försvinna. Persson får påhälsning en natt och dras ut i mörkret. Hans fru och barn vet fortfarande inte var han är. Gustavsson har utan förklaring kastats i fängelse där han torterats. Karlsson har blivit beskjuten, av vem vet han inte.

Men - de före detta småbönderna ger sig fortfarande inte, utan bildar en egen bondeorganisation som leds av en kollektiv styrelse. Skälet till detta förklarar de vara: -Då spelar det ingen roll hur många av oss som mördas eller försvinner. Det finns alltid några kvar som kan ta över och leda vår organisation.

Låter det troligt att detta scenario skulle kunna utspela sig här i Sverige? Knappast va. Men i Mexico, där är det vardagsmat.