Man laddar så länge, man förbereder och planerar, man ordnar och fixar, och försöker tänka på alla detaljer som gör att helheten ska bli bra. Och så blir det Kulturnattendagen, och allt går i racerfart och vips så är klockan halvtre på natten och man fattar inte var hela dagen tog vägen.
Och alla människor som kommit och gått hela tiden, och alla man hunnit heja på och krama om och snabbt växla några ord med och iväg igen, hela tiden tänka på vad som ska på snart, fixa och ordna så allt flyter på.
Och folk bara njuter och trivs och har det så roligt och bra. Och alla nya bekantskaper man gjort också, så himla trevliga människor det finns, tänk om man kunde få ha dem alla hemma på middag en och en eller tre och tre, för jämnan, få prata mer med alla dessa kloka trevliga fina mänskor... Och det får jag nog vartefter, nu måste allt bara sjunka in och smältas ett tag.
Det konstiga är att efter en sån här stor grej, som det är att rådda ett sånt jättearrangemang - vi hade minst 1500 pers under hela den här dan - så vad känner man? Man kunde tro att man skulle vara så lycklig, efter alla fina berömmande ord, all fantastisk respons, all glädje man varit med och skapat. Och så känner man sig bara tom. Och lite vemodig och ledsen.
Janne sa nånting klokt när vi åkte hem i natten: det är precis det här Karin Boye skriver om, det är inte målet utan resan som är mödan värd. Precis så är det. Det kan även handla om hur det är att skapa en bild, ett konstverk, vad som helst. Det är skapandets glädje som är störst.
Väljer en enda bild av alla de arrangemang vi hade: teatersport framförd av min söta duktiga A och vänner.
Inlägg
2 kommentarer:
Vi, jag och min dotter, var inne på Grammofon två gånger i lördags. Det var mycket folk och varmt men vi lyssnade lite på ett band med en tjej som sjöng, och senare två killar som spelade gitarr helt hejdlöst ;-) Det var mycket uppskattat av min dotter, hon hade aldrig förr hört musik på så nära håll ...
Jag hoppas ni inte får för höga hyreskrav på er från Ståhls, jazzföreningen har ju problem och Museet för Glömska likaså, vad jag förstår. Det verkar som hyresvärdar helst vill bygga lyxigt nu för tiden, de vill inte ha vanligt folk kvar, det skrämmer väl bort turister och andra spenderande folkgrupper som hänger kring centrumkvarteren :-) Knäppingsborg är inget ställe jag direkt trivs på nu för tiden, om jag skall vara ärlig, det enda är grönsaksståndet på gården, men det är väl bara sommartid.
I lördags hade ni fått till det riktigt bra ute på Knäppobello, grattis till ett trevligt arrangemang!!
Åh vad glad jag blir att höra det!!! Att ni hade trevligt hos oss på Kulturnatten alltså! Det är bland annat det som är lite av vår styrka, att det vi bjuder på kommer så nära, tack vare de intima lokalerna...
Ja, sen är det ju det där med hyresvärden. Vi vet inte riktigt var det kommer att landa för vår del, men just nu vill de omförhandla kontraktet. Vi ska ha ett stormöte på lördag då vi ska gå igenom vad vi själva vill och kan.
Skicka en kommentar