Radions nyhetsutsändningar rapporterade hela dagen idag om hur Carlsberg riktigt klantat till det för sig. Först har de en uppförandekod om hur de ska bedriva marknadsföring av sina produkter, dvs alkoholhaltiga drycker. Sedan har de gått ut i malawisk radio och bedrivit intensiv reklam för sin starköl. Detta i ett land där hälften av alla barn är konstant undernärda, och där alkoholkonsumtion kan innebära att familjens barn dör, när pengarna går till öl i stället för mat.
Som tur är har man reagerat snabbt (vore tusan annars!)från Carlsbergs sida, och förhoppningsvis stängs reklamen omedelbart.
Det här får mig att tänka på begreppet "ansvarsfull alkoholhantering". Enligt svensk lag måste alla utskänkningsställen ha särskilt utbildad personal för att kunna bedriva just detta. En del tycker dock det är överförmynderi och att alla ska få bestämma själva hur mycket sprit de ska hinka i sig. No matter what.
Men när man betänker att det dör 2,2 miljoner människor varje år i världen på grund av alkohol, då är det kanske inte så enkelt ändå?
I länder som Thailand, Kina, Indien och Brasilien är alkohol den främsta dödsorsaken. Till stor del kan det bero på turismen, läser jag i det senaste faktafanzinet från Rättviseakademin.
Alkoholindustrin letar hela tiden nya marknader, och i länder som saknar bra alkohollagstiftning, sociala skyddsnät, förebyggande verksamheter och rehabiliteringsåtgärder gör dessa länder särskilt känsliga.
Det är tragiskt med alkoholen. Något som kan vara så trevligt, kan också vara rena döden. Det är inte lätt att hantera frågan.
Jag vill inte vara nån förbudsivrare, men jag tror vi måste fortsätta ha en debatt och diskussion om hur vi ska kunna både "ha kakan och äta den".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Hej
Vi är nog många som oroar oss över de skador som alkoholen orsakar människor. Fast det är inte riktigt vad som är intressant i svensk alkoholpolitik.
Sveriges alkoholpolitik går i korthet går ut på att folkhälsan förbättras om den totala alkoholkonsumtionen sjunker. Den tar inte hänsyn till vem som dricker och hur, däremot ologiskt nog vad som dricks. Som en följd verkar det enligt dagens alkoholpolitik bättre med en befolkning som består av 90 procent helnykterister och 10 procent grava alkoholister, än 100 procent måttlighetsdrickare eftersom totalkonsumtionen blir lägre.
Då behövs en politik som sätter ett socialt sammanhang för att minska skadorna, istället för den sammanlagda konsumtionen i samhället. Det finns ju skillnader i skador mellan olika dryckesmönster, så åtgärder kan riktas mot de individer, grupper, beteenden och platser där risken för alkoholrelaterade skador är högre. Vad som är en problematisk konsumtion kan inte bara avgöras av mängden som dricks. Då kan dåliga vanor tidigt förändras, utan att slösa resurser på de som inte har problem.
Det ligger nog en hel del i det du säger...
Det är förmodligen svårt att sätta målet att alla ska bli måttlighetsdrickare. Min mamma har varit absolutist hela sitt vuxna liv och min far har supit bort mer än halva sitt.
Tillsammans utgör de en bra statistisk bild...!?
Skicka en kommentar