Finns en hel del man går och tänker på så här efter resan till Egypten. Ett samtal som återkommit i mina tankar är det som vi hade med Ahmed, managern för dykverksamheten på stället. Han berättade att han varit flera gånger i Europa; i Frankrike, Tyskland, Holland och Italien å företagets vägnar. Men trots att han alltså rest till Europa i tjänsten, upplevde han att det blev allt svårare att komma in i EU. Det var en himla massa papper som skulle fyllas i och det tog lång tid att få besked från ambassader etc att få inresetillstånd.
Om han, med fast arbete, som företrädare för ett företag, och som talar fyra språk flytande, ändå upplever det så svårt att komma in i EU, så kan man förstå hur enormt svårt det är för andra, som vill arbeta här, som kanske inte kan språk så bra osv.
Vi lever verkligen bakom en barriär, vi i det rika Europa. Vi tror att vi kommer klara oss bra här och att det gäller att stänga de andra ute... Men om fyrtio år ska den arbetsföra delen av befolkningen försörja en enormt stor andel äldre. Den s k försörjningskvoten kommer då att vara 53 mot idag 26. Dvs idag försörjer 100 personer i arbetsför ålder 26 st äldre. Och den siffran ökar alltså till att 100 st ska försörja 53 st år 2060.
Vilka ska göra det? Hur löser vi den frågan?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Hur många 35-åringar som ska försörja pensionärerna år 2060 är nog lite tidigt att slå fast nu ;)
Nej, grejen är att det är inte det. Det här är beräkningar som naturligtvis grundar sig på befolkningsstatistik. Om man vet hur många barn som föddes förra året vet man hur stor andel av dem som lever och arbetar om 30-40 år. Det här är inget som jag har hittat på, det finns att läsa överallt. Det skrivs om det en del i media, och det finns hur mycket rapporter som helst. Det måste vara minst 6-7 år sedan jag för första gången var på ett seminarium som behandlade frågan. Det handlade då om Sveriges befolkning, som alltså minskar drastiskt. Men det gäller nu hela Europa. Traditionellt barnrika länder står inför samma utmaning.
Det märkliga är att ingen riktigt vet vad som ska göras för att lösa problemet.
Nej. Man "vet" inte detta. Beräkningar av försörjningskvoter på så lång sikt grundar sig på en rad kvalificerade gissningar när det gäller utveckling av förväntad livslängd, in- och utvandring, framtida födelsetal och utveckling på arbetsmarknaden. Jag rekommenderar lite faktakoll hos scb. Där hittar du andra siffror än de du redovisar (källa?) och en del sakliga resonemang kring vad det kan ge för politiska implikationer. Just din tanke om migrationen är ju t.ex. ofta diskuterad.
Nej, okej. Man "vet" inte detta naturligtvis. Inget vet ju med säkerhet om de lever imorgon heller. Det är beräkningar.
Just det som jag inspirerades av i mitt inlägg kommer från Eurostat, som är EU:s statistikbyrå.
Man ska förstås använda prognoser, det är därför de görs. Men just eftersom vi inte vet vem som vaknar i morgon bör man också hantera materialet sakligt och nyanserat.
Skicka en kommentar