Något av det viktigaste som måste hända nu för att det ska vända, är "the return of optimism" - folk, företag och banker måste våga tro igen för att börja omsätta pengar och få fart på hjulen igen. Det hävdar professorer, statsvetare m fl som uttalar sig i dagsaktuella media.
Och jag funderar på det här med konsumtionen som navet i alltings varande. På ett sätt är det väl logiskt att tänka att om vi inte handlar saker och tjänster som erbjuds händer inget, då står det mesta stilla. Men samtidigt kan vi inte handla vad som helst. Många produkter och tjänster är av den arten att de är direkt skadliga för miljön, naturen, människor, djur - ja för vår fortsatta existens.
Jaha, men om vi då väljer att handla sådant som inte är skadligt? Produkter och tjänster som är ansvarsdeklarerade; t ex Fairtrademärkt, miljömärkt, ekologiskt framtaget osv. Då ska det väl inte vara nån fara?
Men det finns andra invändningar också. Konsumismen - att många lever bara för att shoppa. Genom att köpa saker känns livet lite bättre, lite uthärdligare, man blir bekräftad som hipp, rätt, schysst eller vad det nu kan vara man vill uppfattas som.
Men då hävdar jag att livet ska vara nåt annat än att jaga de senaste bootsen från Prada, eller omdekorera hemmet bara för att man ska ha kusinen från Stockholm på besök.
Och då blir min nästa följdfråga: Om man då alltså väljer bort att handla speciellt mycket - mer än det nödvändigaste förstås, mat, lite kläder kanske (fast det kan man få också, eller hitta skitsnygga på myrorna) ja då bidrar man ju inte särskilt mycket till världsekonomin. Och då snurrar det saktare igen...?
Vad skulle funka för att världsekonomin ska snurra på - inte så hysteriskt snabbt - men tillräckligt för att skapa en tillväxt som kommer alla till del, inte bara oss som redan har det så bra.
Vad tycker du?
...