Visar inlägg med etikett Trädgård. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Trädgård. Visa alla inlägg

fredag 15 maj 2009

Inspirerande bostadsområde


Besöket på Turning Torso i all ära, men området runtomkring var ännu mer imponerande! Västra Hamnen, dvs f d Kockums-området, som blivit ett helt nytt bostadsområde, och vilka hus sedan!
Inget hus var det andra likt, en del liknade medeltida längor, andra var ultramoderna, men alla med det gemensamt att de följde oerhört strikta krav på miljöanpassning.

På taken växer sedumväxter, allt dagvatten fångas upp i små kanaler som mynnar ut i små dammar där kabbelekor och andra vattenälskande växter blommar.

Ekologi, hållbar livsstil, många mötesplatser, blandning av gammalt och nytt, ny teknik...allt detta utgör grundstenarna i hela området. Det fanns studentboende, äldreboende, skolor, hyresrätter blandat med privata hus.
Ni hör att jag är begeistrad!

Något att inspireras av, på många sätt.

lördag 2 maj 2009

Nu grönskar det....


Våren slog till med full kraft.

Och helt plötsligt var tankarna överallt utom hos den lilla bloggen, som likt ett försummat barn snyftar övergivet i ett hörn av källarrummet.

Men jag har inte glömt dig, min kära lilla baby.

Men lite får du nog försöka klara dig själv. Mamma håller på att pyssla i trädgården, planerar konstutställningar, bokar artister till Norrköpings bästa musiksommar och så....

Här - titta så fint det är ute!


....

torsdag 23 april 2009

Några småkryps liv

Varje år så här års flyttar myrorna in i vårt kök. Inte second hand-butiken alltså (fast det vore ju en höjdare!) utan ja, de små krypen. Ni vet. Det är inte helt ovanligt. Folk tenderar att bli galna av oro för att de ska bli av med hus och hem verkar det som och far iväg och köper Myrr och allt möjligt, för att bekämpa de små liven.

Lugn, bara lugn. Det är övergående. Vi är bara en tillfällig matstation innan det blir lite varmare ute och maten finns där istället. Det behövs verkligen inga kemiska preparat, helt onödigt och hur miljöovänligt som helst.
Salt och peppar fungerar inte heller, kan jag upplysa om. Myrorna använder det nog bara som krydda.


Men visst kan man bli lite irriterad förstås, de är som pytt på att nosa upp om man så spiller en enda liten droppe av nåt sött nånstans. Så man får försöka hålla rent i stället.

Lättare sagt än gjort i en normalslarvig normalmorgonstressad familj.

Men man man inte låta bli att imponeras av myrornas intelligens - eller vad ska man annars förklara det med?

Imorse hade någon glömt kvar en kopp med lite te i botten, förmodligen med honung i, på köksbänken. När jag kom hem vid halvelva var koppen och köksbänken runtomkring svart av myror. Fest!!!

Fast inte så länge. Grymma jag spolade ut myrorna i vasken, usch det är hemskt jag vet men hur schasar man ut myror...!?

Torkade rent bänken, men flera timmar efteråt kom det nya myror som nosade runt, letade letade. Jag kunde nästan höra dem mumla för sig själva: "men vad tusan, de SA ju att det var här nånstans, vart är det där goda nu då....?"

Helt otroligt att de alltså har något kommunikationssystem som talar om, inte bara att utan faktiskt också vart det finns något gott att äta...!

Och dem dödade jag.

Jag kommer aldrig uppnå nirvana...



.....

onsdag 28 januari 2009

Hoppfulla nyheter

Det går att rädda världen. Det är inte försent. Det budskapet förmedlas av två olika rapporter som DN skriver om idag. Den ena från managementkonsultfirman McKinsey och den andra från svenska Ingenjörsvetenskapsakademin IVA.

De enklaste åtgärderna är sådana som dessutom betalar sig själva, som att återvinna, byggnadsisolera och att ta fram energisnålare hushållselektronik.

Andra insatser som nämns är att stoppa avskogningen och återplantera skog, framför allt i utvecklingsländerna.

Vilket påminner mig om att jag har ett träd nånstans i Afrika. Jag hoppas det frodas och mår bra. Det växer i Vi-skogen, i närheten av Victoriasjön.

Det är för övrigt en bra gåva, att ge bort ett träd i Vi-skogen. Till sig själv eller nån annan.


....

lördag 10 januari 2009

Jag kanske blir en WWOOF-are!


När jag var i Italien i höstas, och besökte några små ekologiska gårdar, fick jag för första gången höra talas om WWOOF. Det står för World Wide Opportunities On Organic Farms.

Det är en världsomspännande organisation för odlare som driver små gårdar med ekologiska jordbruksprodukter; det kan vara allt från grönsaker, frukt, vin etc.

Tanken med att bilda WWOOF var att bland annat sprida kunskapen om hur man odlar ekologiskt, men också att underlätta för de små ekologiska odlarna att få hjälp med allt som behövs göras. Och slutligen, de tar emot praktikanter, WWOOF-are, som jobbar gratis men som får kost och logi gratis. Vilket fantastiskt sätt att lära känna ett land, dess människor och bidra till något bra samtidigt som man också kan träna på språk osv.

En av de små gårdarna jag var och besökte i Italien, hade en WWOOF-are, en ung tjej från USA. Hon hade varit där och jobbat ett par månader och skulle stanna ytterligare någon månad, sen skulle hon vidare för att studera på Sicilien. Hon var violinist.

Jag har tagit reda på lite mer om WWOOF, främst för att det skulle kunna vara ett intressant alternativ för min dotter att komma ut i Europa och bl a träna upp sin franska.

Men ju mer jag tänker på det, skulle jag kunna tänka mig detta själv. Några semesterveckor skulle jag definitivt kunna offra.

Visar en bild på min egen, högst ekologiska, mangold. Visst är de vackra!


...

fredag 3 oktober 2008

Bilder i vardagen


Jag älskar att fotografera. Jag gör det nästan jämt, var jag än går. Problemet är bara att jag sällan har kameran med mig. Bilderna får vara i huvet, i bästa fall.


Hemma är det lättare att fota. Hemmamiljön är ju där den är - i närheten alltså. Bara att ut och knäppa.

Som cyklar i oktoberljus.

torsdag 11 september 2008

Att blogga eller inte blogga....

När jag började med den här bloggen, var det egentligen tänkt som ett komplement till min affärsidé, Juste a'Fair. Här skulle jag utveckla mina tankar kring rättvis handel, ekologiska material, hållbar utveckling och dylikt, och kunna utveckla en dialog med andra som var intresserade av dessa och närbesläktade frågor.

Jag vet inte om jag har hållit mig så strikt till den ursprungliga inriktningen. Det spelar kanske inte så stor roll heller. Jag tänker att kanske något av det jag uttrycker och delar med mig av kan inspirera andra i riktningen att bidra till att rädda världen...
Det har inte varit så jättestor trafik på bloggen. Det kan jag känna lite besvikelse över. Något mer hade jag nog hoppats på.

Rekordet var häromdagen faktiskt. Känns lite trist att det skulle vara när jag skrev om kläder och träning som det blev besöksrekord.
Mänskliga rättigheter och hållbar utveckling lockar inte massorna, så är det uppenbarligen.

Ibland överväger jag att sluta blogga, det kan kännas lite betungande ibland, när man haft långa arbetsdagar och klockan börjar bli framåt elva-halvtolv på kvällen. Då jag skulle vilja lägga mig och läsa en bok, men måste komma på något intressant och engagerande att skriva om. Som tur är har jag ju tillåtit mig att även plocka med andra saker som intresserar mig, som foto, musik och trädgård.

Jag ska väl hänga i ett tag till. Eller vad tycker du?

fredag 18 juli 2008

Ett skepp i jorden


Jag bor i ett alldeles underbart gammalt hus, som jag inte planerar att lämna för något i världen.

Men OM jag ändå av någon anledning skulle behöva bygga mig ett hus skulle det vara häftigt att bygga ett jordskepp!

Det är en slags byggnadsteknik som bygger på fem principer:

Luft/sol för uppvärmning/avkylning
Sol o vind för energiframställning
Kretslopp i avloppshanteringen
Använda begagnat/återanvänt material i byggnationen
Växtodling

De mest spektakulära jordskeppen ser ut som tagna ur någon rymdfilm, men det finns även de som ser ut som vi är vana vid att se hus, alltså lite mer traditionella former. Allt funkar.


Men i dagsläget funderar jag mer på hur man skulle kunna konvertera vårt eget gamla 20-talshus till att gå på vind och sol, åtminstone delvis. Och anlägga ett system för återvinning av vattnet. Det borde gå.

lördag 24 maj 2008

Jag odlar min trädgård


Det är det man ska göra nu.

torsdag 24 april 2008

Dags att så!



Du kanske inte har någonstans att så dina favoritblommor? Alla är ju inte med trädgård, eller inte ens en balkong.
Nå, men det kanske finns en plätt av jord nånstans i närheten där du bor? En liten bortglömd hörna som kommunen glömde, eller parkförvaltningen eller vilka det nu var... Ta den! Ta den i besittning, och bli en Guerrilla Gardener!

Det passar alldeles utmärkt att börja nu inför 1 maj, för det är nämligen The International Sunflower Guerrilla Day! Då är det en perfekt dag att gå ut och hylla Moder Jord med att plantera några solrosfrön på ett för dig lämpligt ställe.

Kanske nånstans som du passerar varje dag på väg till jobbet, skolan, affären eller nåt.... Titta till de små fröna, de gror snabbt och om du bara ger dem lite vatten ibland och kanske gödning nån gång, så kommer det bli så jättefina solrosor, som kommer glädja dig och alla andra som passerar förbi. Och sist men inte minst - alla småfåglar som kommer bli så lyckliga i höst, när de kan käka upp alla fröna!

Så iväg och handla några solrosfrön nu, så du är förberedd, för snart är det Första Maj!!!

tisdag 11 mars 2008

Arvet från förr


Om du vill ha något annat än likformiga smaklösa grönsaker i sommar, odla dina egna i stället! Kanske du kan låna en jordplätt någonstans om du inte har egen trädgård eller balkong.
Förutom att du får egna goda obesprutade grönsaker, gör du en insats för den biologiska mångfalden.

Om du väljer någon gammal sort vill säga. Man har på senare år börjat ta fram en massa gamla sorter, som under många år fallit i glömska, och det finns många fördelar med de gamla sorterna. De har till exempel inte blivit genetiskt modifierade, de är beprövade och passar i mindre odlingar.

Och inte minst har de så underbara namn! Vad sägs om tomater som heter Black Russian, Green Zebra eller Black Sea Man? Eller chilisorterna Razamatazz och Hungarian Hot Wax. Andra riktigt ovanliga grejer är Igelkottsgurka, Smultronspenat och Sparrisärt.

Nog vore det värt att pröva nån av dessa bara för att njuta av att berätta för folk vad växten heter...!