Svenska bönder mördas och torteras

En god vän är just nu i Mexico och jobbar där som fredsobservatör. De första rapporteringarna har börjat dimpa ner i mailboxen.
Det han skildrar är fullständigt otroligt. För att fatta någonting försöker jag översätta det hela till svenska förhållanden:
Bönderna Gustavsson, Karlsson och Persson får sina jordbruk beslagtagna av det stora företaget som ska odla vete (eller någon annan gröda som är eftertraktad på den internationella marknaden) precis överallt. Ingen jord blir kvar till de svenska småbönderna. De tvingas till och med flytta från sina små gårdar.

De ger sig emellertid inte och försöker organisera sig i LRF som dessvärre inte gör något särskilt för att hjälpa sina medlemmar. Då bildas det små fraktioner, utbrytargrupper ur LRF, som organiserar protester och aktioner mot det stora bolaget som tagit över all mark. Företaget stöds dessutom av den svenska regeringen.

Men då börjar folk försvinna. Persson får påhälsning en natt och dras ut i mörkret. Hans fru och barn vet fortfarande inte var han är. Gustavsson har utan förklaring kastats i fängelse där han torterats. Karlsson har blivit beskjuten, av vem vet han inte.

Men - de före detta småbönderna ger sig fortfarande inte, utan bildar en egen bondeorganisation som leds av en kollektiv styrelse. Skälet till detta förklarar de vara: -Då spelar det ingen roll hur många av oss som mördas eller försvinner. Det finns alltid några kvar som kan ta över och leda vår organisation.

Låter det troligt att detta scenario skulle kunna utspela sig här i Sverige? Knappast va. Men i Mexico, där är det vardagsmat.

Världens bästa bilder #2

Jag glömde säga att det här inte är "Världens bästa bilder" alla kategorier, utan specifikt är de utvalda för de säger oss något om mänskligheten. Fortfarande enligt Mr Saide.


Nr 9 på denna tio i topp-lista föreställer "Migrant mother" och är tagen av Dorothea Lange i Nipomo, California 1936.

Trots Roosevelts New Deal var depressionen i USA fortfarande stark, med utbredd fattigdom.

Familjen hade plockat ärtor som frusit på fälten och ätit, och några av kvinnans barn hade också lyckats fånga små vilda djur som de åt. Precis innan den här bilden togs hade kvinnan sålt däcken på sin bil.

Jag kan inte sluta se på hennes ansikte, vilken förtvivlan som ligger där... Vad tänker hon? Det är inte så svårt att förstå. Hur skulle en ensamstående kvinna försörja sju barn?

Blir det mörkt?

Idag säger jag bara en sak – stäng av! Ja, elen alltså. Lyset, spisen, radion, tv:n, datorn, tvättmaskinen, laddaren, diskmaskinen, motorvärmaren, eluppvärmda golvet. Elfilten. Elstolen. Allt. En timme i alla fall.

Det har rått lite delade meningar om när detta skulle ske, först sade man kl 20.00. Men översatt till svensk tid blir det tydligen kl 11.00 på förmiddagen. För den här Earth Hour ska ju ske överallt i världen är det tänkt.

Fast det blir inte lika kul om det är kl 11. Då syns det ju inte. Tänk vad häftigt att bara se hela stan släckas ner. Samtidigt. Och sen bara sitta och mysa med tända ljus och veta att så många andra gör samma sak.

Undrar hur kraftverken kommer att reagera sen när alla slår på elen igen efter en timme.

Men det lär vi väl märka. Gör som ni vill. Kl 11 eller kl 20. Eller både och!

Själv är jag på resande fot denna helg. Åker i österled och ska träffa min far.

För första gången.

Principer för alla väder

Ett av mina favoritcitat är det här av Groucho Marx: -Jag har mina principer. Och om de inte passar, så har jag andra!

Just den devisen verkar passa fint för Sveriges regering. Och de flesta andra regeringar i Europa med för den delen.
Det jag lackar till om gäller "vår" hållning gentemot diverse diktatur/förtryckarstater av olika slag. Ta Kina till exempel.

Det spelar uppenbarligen ingen roll hur mycket de skjuter ihjäl tibetaner, stöder andra diktaturer och krig och folkmord i Afrika, och förgiftar sitt eget folk och låter dem jobba för slavlöner utan några som helst rättigheter. Sveriges hållning är att vi ska fortsätta idka handel med Kina, för det gynnar demokratins utveckling.

Hur då, skulle jag vilja veta.

Men ta Kuba, som ett andra exempel. Där ska vi inte på något sätt ha några kontakter, handla med dem eller något, för så länge de inte anpassar sig och blir en marknadsekonomi så ska vi inte ha med dem att göra. Då gäller helt andra principer, alltså.


Kina = handla, så blir de en demokrati.
Kuba- handla inte, förrän de blir en demokrati.

Det är så logiskt, eller..?

Lever du på stor fot?

Vårt sätt att leva förbrukar resurser i världen, det är väl ingen nyhet. Men det finns ett enkelt sätt att faktiskt mäta hur mycket resurser man gör av med - om man törs se sanningen i vitögat förstås...
Det handlar om vårt ekologiska fotavtryck. Dvs den yta som krävs för att producera allt det vi förbrukar; det jag äter, det jag köper och förbrukar på kort eller lång sikt, ja allting. Till och med den yta som går åt att ta hand om det avfall jag producerar räknas in.
Allt det här blir mitt avtryck jag gör på jorden.

Det som är intressant med det här sättet att mäta vår resursförbrukning är att det visar på om vår jord räcker till för allas förbrukningsnivå.

Och den gör inte det tyvärr. Framför allt inte om alla i hela världen skulle leva som vi i den rika delen av världen lever. Det skulle gå åt minst tre jordklot då. Vart vi ska hitta de andra två återstår att lösa.

Några idéer, anyone?

Testa hur stort avtryck du gör här.

De tio bästa bilderna i världen

Jag kan inte själv ta åt mig äran att ha valt ut dessa. Urvalet har gjorts av Gerard Saide, lärare från Queensland Australia.
Jag kommer visa bilderna en och en, med ojämna mellanrum.

Jag börjar med nummer tio.

Den är tagen av fransmannen Nicephore Niépce, och det är inget mindre än världens första bild...!

Tagen 1826.

View from his window at Gras

Exponeringstid 8 timmar

Vems fel blev det nu?

Jag känner ett obehag när jag hör nyheterna som upprepats i radio ch tv i ett dygn vid det här laget, om de senaste rönen beträffande klimatuppvärmningen.

Nu har man kommit på att svarta kolpartiklar, som bildas när fattiga människor i utvecklingsländerna lagar sin mat över öppen eld, påverkar klimatet så att det blir varmare.

Detta upprepades vid varenda nyhetsuppläsning i radion igår, hela dagen. Det gav intrycket att det här var en stor nyhet, för det brukar ju bara vara sådana som får så stort utrymme i nyhetsflödet.

Vad vill man uppnå? Att vi i den rika världen kan dra en lättnadens suck? -Det var inte våra suvar i alla fall! Phuuuu.....

Nu måste vi exportera lite ny teknik till de där i u-länderna så de slutar med sin miljöförstörande verksamhet. De kan väl använda elspisar som vanligt folk!

Byggsatsernas Mecka

Idag har jag varit till den stora butiken som möblerat Sverige. Och halva världen.

Jag säger bara - jag är glad att jag inte köpte deras bil....

Det räckte gott och väl med en skrivbordsskiva, fyra ben och en lådhurts för att driva mig och dottern halvt galna...

Gorey vs Burton

Många som gillar Tim Burtons filmer känner kanske inte till att han inspirerats en hel del av konstnären och författaren Edward Gorey. Men när man tittar på Goreys bilder ser man släktskapet direkt, de pinnsmala figurerna och sorgliga uppenbarelserna.

Boken The Gashlycrumb Tinies handlar om 26 barn, som representerar bokstäverna i alfabetet. De dör av allihopa, en efter en på de mest förfärliga vis, och allt på barnkammarrim. Typisk Burton-humor.

A is for Amy who fell down the stairs. B is for Basil assaulted by bears.


Den boken gavs ut redan 1963. De kunde redan på den tiden minsann.

Schysst resande

När vi var i Thailand hade jag väldigt svårt för att pruta. Det är väl inget som nånsin har legat för mig, tycker det känns jobbigt, även i de fall där man kan tycka att en vara är alldeles för dyr.

Men där, i Thailand, var det ju inte fråga om att grejerna var dyra. Tvärtom. Det var sanslöst billigt, saker och ting kostade nästan ingenting... Skulle man då pruta också - för att få ner priset till nästan noll? Känns helt sjukt. Men alltifrån resehandböcker till andra resenärer man träffar uppmanar en att man MÅSTE pruta, det är så viktigt, det tillhör kulturen, folk tar illa upp annars...

Gör de verkligen det?

Måste vi inte börja fundera på varför grejerna är så billiga redan från början? Kan det kanske vara så att de som har tillverkat sakerna vi hittar på marknaden, i stånden längs gatorna, i de små butikerna, de har tillverkats av folk som knappt har fått något alls betalt för det. För hur skulle de kunnat fåt något betalt, om försäljaren sedan lägger på sina omkostnader och sin avans - och priset är extremlågt ändå.

Nu har nätverket Schyst resande bildats, som består av bl a Ecpat, Swedwatch, Fair Trade Center, fack m fl, och som ska verka för att öka kunskapen om hur man kan bli en "schysstare" resenär. På deras hemsida finns t ex förslag på vad man kan göra som privatperson när man ska ut och resa, och hur man kan påverka förhållandena och villkoren för de människor som jobbar inom turism- och reserelaterade verksamheter i de länder vi reser till.

Ett tips är t ex "Pruta inte för prutandets skull".

Glada påsken

Så här ser en riktig påskkyckling ut!

Helt vegetarisk.

Vänner för en dag - eller för gott

Jag har en vän i Belgien som spelar i bandet A nice view over Trinidad. De är en 6-8 pers som alla har egna sidoband och ingår i diverse olika musikaliska konstellationer. Tillbringade ett fullständigt sanslöst dygn med dem förra sommaren när de var här och gästspelade. Tänk vad himla roligt man kan få när man greppar chansen att få nya vänner... Det är alldeles för ofta som folk är för rädda att ta nya kontakter - och behålla dem.

Man ska inte vara rädd för folk.

För några år sedan plockade jag upp en genomblöt yngling på gatan som letade efter en plats att sätta upp sitt tält i hällregnet. Tänkte först erbjuda honom vår gräsmatta men regnet slutade inte att ösa ner så vi bäddade ner honom i en gästsäng i källaren. Han satt hela kvällen och höll en fantastisk pianokonsert för oss, sen sov han som en stock i fjorton timmar. Efter en stadig frukost kl 2 på eftermiddagen packade han och drog ner till kontinenten för att spela sig fram på gatorna i Europas huvudstäder.

Har aldrig hört av honom sen dess. Jag tror det gick bra för honom.

Eco-moms... och nu menar jag inte skatt

Nej, det handlar om den senaste trenden i USA - Eco-moms, eller eko-mammor, kan vi säga då. Mammor som går samman och agerar för en bättre miljö. Samåker till dagis, samhandlar lokalproducerat osv.
En trend som vi säkert kan vänta oss här i Sverige med. Vi brukar ju ta efter det mesta från det stora landet i väster.

Men var är eco-dads...? De lyser med sin frånvaro verkar det som. Eller finns ni nånstans därute? Hallå!?
Såklart ni finns, det vet jag väl. Men ni är lite riktigt lika pigga på att bilda nätverk, träffas och göra saker tillsammans. Om det inte handlar om filmkvällar, eller pubkvällar förstås.

Har jag fördomar nu? Motbevisa mig! :-) Ingen skulle bli gladare än jag.

Har ni inga uppslag på aktiviteter så kan jag helt gratis leverera ett superbra förslag; spännande och kul dessutom!
Tillverka bumper stickers med texten "I am a selfish bastard" och klistra på alla SUV:ar i stan.

Ut en kväll med grabbarna/tjejerna, och förena nytta med nöje!

Modeföretagen och ansvaret

Jag gick in på H&M:s sajt för att be dem att inte längre skicka kataloger och andra erbjudanden med post till mig. Har bara varit lat och glömt av att göra det i evighet, men nu blev det av.
Blev väldigt glad att då se vad mycket de redovisar att sitt CSR-arbete, dvs företagets sociala ansvar.
Det är bra att de är såpass öppna och redovisar mycket av sitt engagemang, även om det inte innebär att allt är frid och fröjd i varenda lilla kyffe i Vietnam som tillverkar några av deras strumpor eller tröjor... Men det är en bra början i alla fall!

Det finns tyvärr rätt många modeföretag som inte skriver ett smack om hur de jobbar för att ta sitt sociala ansvar. Senast var det t ex Gudrun Sjödén, Polarn & Pyret och Fjällräven som inte ville låta sig granskas. Dåligt, tycker jag. Jag tappar i förtroende för dem, när de inte vill tala om hur de jobbar med att ta sitt ansvar i produktionsleden.

Wildbirds & peacedrums

Vad glad man blir när man upptäcker något nytt att lyssna på! Den här underbara duon upptäckte jag när jag minst av allt hade förväntat mig det; när jag lyssnade på tv 4:s morgonprogram i lördags förmiddag!

Sång och slagverk, det är allt som behövs. I det här fallet.

Wunderbart....

Vinklade nyheter

Häromdagen läste jag i en tidning att Stora Ensos skog i Brasilien var "invaderad" av aktivister. (Vilket ord att använda i sammanhanget egentligen, aktivister. Det låter som om de var några huliganer som mest var ute efter att förstöra för nöjes skull.)
Det framgick längre in i artikeln att det huvudsakligen var jordlösa kvinnor som utgjorde dessa aktivister, och att de hade förstört trädplantor. Artikeln handlade till största delen om vilket stort problem detta var för Stora Enso, och att det kostade dem en del pengar förstås.

Skälet till "aktivisternas" agerande lät man ana kunde beror på att de var just jordlösa.

Om artikelförfattaren velat vara lite mer objektiv och rapporterat händelsen lika mycket från de jordlösas perspektiv, hade läsarna fått veta att Stora Enso via ett brasilianskt bolag kringgår landets lagar, och därmed kan skogsplantera på mark som sedan inte får bebyggas.
Någon kan tycka att det är väl bra att de planterar skog, men då ska vi komma ihåg att det är ju enbart av kommersiella skäl, för att de snarast möjligt ska kunna avverka denna skog och sälja timret.
Allt medan jordlösa fattiga människor inte har rätt att bygga sig bostäder, eller odla sin mat på den mark som de bott på i hundratals år.
Är det schysst eller?

The under world

Ååh, tänk att få dyka igen.... Sväva där viktlös och bara se på fiskar, sköldpaddor, sjögurkor och koraller.

En hållbar affärsidé

Idag har jag varit på UF-mässa hela dagen. Vansinnigt kul som alltid, men i år var det extra kul! Jag har nämligen varit mentor åt tre tjejer som drivit ett UF-företag det här läsåret, och det har varit enormt givande och lärorikt!

Deras företagsidé har gått ut på att köpa in rättviseproducerade t-shirtar och tygkassar och sedan har de målat egna motiv på dem. Ofta motiv med ett budskap, som t ex "Vi bombar för fred?" etc. Företaget har de kallat "Rätt åt dig" och det kan ju tolkas på flera sätt, något som kräver att man tänker till lite.

Idag stod de i sin fina monter hela dagen och visade upp sina alster, och fick en del sålt också. Jag är så stolt över dem, och känner mig hedrad att ha fått följa deras projekt hela vägen fram.

Byt biffen mot bilen

Ja, så drastiskt kan man faktiskt uttrycka det! För köttproduktionen är faktiskt värre för miljön än vad bilkörandet är. Till och med jag höjde på ögonbrynen när Uppdrag Granskning presenterade detta på tv igår kväll.

Det släpps ut 14 kg växthusgaser per kilo producerat kött.

Men 0,2 kg växthusgaser per kilo producerade grönsaker.

Det går åt 15 000 liter vatten för att producera ett kilo kött.

Behövs det fler argument egentligen...? Skippa biffen. Nu.

Skräckkonstens mästarinna

Ikväll var Mia Mäkilä på tv igen. Jag lärde känna Mia förra året, när hon ställde ut sina tavlor på Grammofon. Hon är en otroligt fascinerande person; så mångsidig, flerbottnad och positiv människa får man leta efter... Jag brukar följa hennes blogg nästan dagligen, bara för att jag blir totalt överraskad nästan varenda gång!

Den här tavlan är vi happy att äga - The unhappy man.

Arvet från förr

Om du vill ha något annat än likformiga smaklösa grönsaker i sommar, odla dina egna i stället! Kanske du kan låna en jordplätt någonstans om du inte har egen trädgård eller balkong.
Förutom att du får egna goda obesprutade grönsaker, gör du en insats för den biologiska mångfalden.

Om du väljer någon gammal sort vill säga. Man har på senare år börjat ta fram en massa gamla sorter, som under många år fallit i glömska, och det finns många fördelar med de gamla sorterna. De har till exempel inte blivit genetiskt modifierade, de är beprövade och passar i mindre odlingar.

Och inte minst har de så underbara namn! Vad sägs om tomater som heter Black Russian, Green Zebra eller Black Sea Man? Eller chilisorterna Razamatazz och Hungarian Hot Wax. Andra riktigt ovanliga grejer är Igelkottsgurka, Smultronspenat och Sparrisärt.

Nog vore det värt att pröva nån av dessa bara för att njuta av att berätta för folk vad växten heter...!

Foto med liv och död

Sally Mann har blivit rejält ifrågasatt, framför allt i sitt hemland USA, när hon visade sina bilder av sina egna barn, som av många i det bigotta landet uppfattade som gränsande till pedofiliska bara för att barnen var, som barn brukar vara, naturliga och inte påklädda när de badade till exempel.

Men allra mest kritiserad blev väl bilden där Sally tillsammans med sina två döttrar står upp och kissar. Det ansågs som så provocerande att hon avråddes att någonsin visa bilden. Som tur är har hon på senare år vågat strunta i det rådet. Den bilden tycker jag är så befriande på något sätt, de är som tre stora starka nymfer, som vågar göra precis vad de vill, och storskrattar hela världen i ansiktet medan de gör det!

Ett annat drag hos Sally Mann som jag fascineras av är hennes utforskande av döden. En del av hennes bilder på hennes egna barn kan uppfattas som bilder av döda människor. Det är det inte i det fallet, men hon har även fotograferat döda kroppar på en forskningsstation någonstans i USA. Men de är tagna med allra största respekt, och visar faktiskt att det går att förmedla ett slags ömhet i en bild, till och med av en döds ansikte.

No air time

Den kanadensiska organisationen Adbusters jobbar bl a med att få oss att inse hur fast vi sitter i konsumism skapad av multinationella bolag som t ex Nike, McDonalds, Exxon etc. De driver sedan flera år en Davids kamp mot Goliat som handlar om att de vill köpa reklamtid i kanadensisk tv som är reklamkritisk. Men det får de inte!

Som Adbusters grundare Kalle Lasn säger: " Det är helt otroligt att snabbmatsindustrin, olje- och bilindustrin kan köpa så mycket TV-tid de vill för att marknadsföra sina budskap, men medborgarna tillåts inte att gå i svaromål".

Man får alltså inte kritisera t ex hur ohälsosam snabbmaten är, eller föra fram de negativa effekterna av bilar. Men man får föra folk bakom ljuset, och påstå att produkter kan göra dig yngre, smalare, mer populär eller attraktiv. DET får man! Sådan reklam ser vi varenda dag, det är bara att slå på tv:n.
De flesta vet att den mesta reklamen är rent bluff och båg, men vi väljer att skratta åt det, eller så vill vi tro att det kanske är sant. Litegrann. Men egentligen borde vi protestera!
Om man hade vansinnigt mycket pengar... Då skulle jag prova att köpa reklamtid och se om det skulle vara möjligt här i Sverige att föra fram reklamkritisk reklam. Det vore verkligen intressant!
Du kan läsa mer om Adbusters här.

Det är din dag idag!

Och min dag och alla andra människors dag...!

Det är helt knäppt att det ska behöva finnas en särskild kvinnodag, samtidigt som jag naturligtvis förstår tanken bakom den. Visst, kvinnor är underordnade männen i de flesta kulturer, lägre avlönade, minst representerade på inflyteleserika befattningar osv. Det är långt kvar till något som kan kallas jämställdhet.

Men att ha en särskild dag för oss kvinnor känns... lite som att vara jämställd med en kanelbulle.

Därför tycker jag vi byter ut den här dagen och tillägnar den istället någon som får representera både kvinnor och män - en transa!

Ralph's got it

Sen fredagskväll och några glas vin. Allt jag orkar är att surfa runt och läsa bloggar. Har inget intelligent att säga, men kan ju passa på att berätta att min L spelar i ett band som heter Ralph. De har haft många namn och bestått av många konstellationer under åren; Raketklubben, Jimmy Tulpan, och nu är det Ralph. Består av diverse gamla grammisvinnare, australiensare ,skådisar osv. Finns att höra på denna sajt. Kan höras nästa gång på Världens Bar i Norrköponjg, eller midsommarnatten i Pajala. Stryk det som ej önskas.
Min favvolåt är Walk on by. Eller Let them ugly days...

De är intelligenta. Faktiskt.

När ska man byta mobil?

På jobbet har jag en gammal mobil, och då menar jag verkligen GAMMAL.
I elektroniksammanhang brukar man väl säga att saker är gamla när de är över 1 år, eller? Den här mobilen är från 1999 eller 2000. Minns inte riktigt.
Nå, eftersom jag mest använder den till att ringa med (har ni hört va!) och den har hängt med hela tiden, så har jag liksom inte sett någon som helst anledning till att byta ut den. Den funkar ju.
Men på senare tid har jag börjat få kommentarer och gliringar i stil med "ska du inte lämna in den där på museum snart?"
Häromdagen vid förmiddagsfikat skojade jag själv om att den var så gammal men att jag behållit den eftersom den funkar, och man behöver ju inte slösa med skattebetalarnas pengar.
Då utbrast en kille: "Va!? Är det där din jobbmobil!!!?? Amen DÅ fattar jag inte varför du inte bytt ut den för länge sen...!!!"

Alltså: om det är arbetsgivaren som betalar så byter man telefon, oavsett om det behövs eller inte. Det var väl ungefär vad han tyckte. Suck. Denna konsumtionshets, köp nytt bara, spelar ingen roll, särskilt om det är någon annan som betalar.

Ska det vara så? VA?

Sett nåt på TV?

Jag tillhör den där skaran som sällan kan instämma i de synpunkter och åsikter som luftas kring förmiddagsfikat på jobbet när det gäller olika tv-program. Helt enkelt för att jag inte sett nåt på tv. Aha, tänker ni, en sån där som vill skryta med att inte ägna sig åt nåt så lågt som att slappa bort kvällarna framför dumburken.

Delvis sant. Jag tillbringar väldigt lite tid framför tv:n, mycket mindre än jag skulle vilja. För jag skulle faktiskt vilja se mer på tv än jag gör! Mycket mer! Jag fattar dock inte när det skulle hinnas med. Kvällarna är ju redan fyllda med så mycket annat.

Men nu har jag upptäckt en tv-kanal som jag inte kände till förut - TV 8. Tillhör Stenbecks mediakoncern, och då kanske man inte förväntar sig annat än lättsmält underhållning och sensationsjournalistik. Men faktum är att jag gång på gång när jag slagit på kanalen (jo, det händer ju att jag hinner det trots allt!:-) blivit förvånad över vilka intressanta program som visats!
Om arbetsvillkor i Kina, om flyktingläger i Afghanistan, om kycklinguppfödning, om genmanipulerad mat etc. Initierade, djuplodande välgjorda dokumentärer som seriöst och avsminkat beskriver verkligheten.
Jag tycker det är bra.

Till minne

Idag är det 6 år sedan han gick bort, min stora buffliga genomsnälla häst. I många år var han en familjemedlem, i vått och torrt. Så många minnen det finns. Otaliga de kvällar man åkte ut till stallet efter jobbet för att mocka och rida en sväng i bistra vintermörkret. Men också härliga ljusa vårkvällar med koltrastsång och doften av jord medan han ivrigt skyndade på stegen hemåt stallet efter skogsritten. Eller friska söndagsförmiddagar i september då stubbåkrarna låg öppna för en lång härlig galopp.

Min dotter växte upp tillsammans med honom. Det har inte blivit någon hästtjej av henne, men den här bilden visar på den fullständiga tillit hon hade till det stora lugna djuret.

Det var en härlig tid.

Något att göra

Själva ursprunget till att jag startade min blogg var att jag ville skriva om hur vi kan göra världen till en lite bättre plats, men på ett sätt som inte blir pekpinneaktigt eller fördömande. Inte börja domdera om att nu måste alla göra si eller så, "fy dig som gör fel!" Anklaga någon för att ha felat och de gör det igen bara för att försvara sig...

Men om vi i stället tillsammans kan vända och vrida på olika sätt att förhålla sig till problemen som ju finns överallt runtomkring oss, utan att bli moraliserande eller fördömande - ja, då kanske vi kan inspirera och stötta varandra istället!

Sajten We are what we do tycker jag är så skön just för att de jämställer saker som att sluta ta emot plastpåsar i affären som lika mycket värt som att le mot någon annan. Det är bara ett exempel. Där finns massor av andra förslag på saker man kan göra för att bidra till en bättre värld.

Snart är det sommar

Om ni liksom jag får ångest av att planera in någon längre semesterresa, eftersom det kommer att utgöra den där sista tillskottet av växthusgaser som behövs för att få den sista glaciären att krympa ihop till ett ingenting och leda till översvämning i hela Bangladesh och Holland - ja, då finns det faktiskt alternativ.
I grannstaden finns det massor med intressanta platser att besöka, något som ni inte visste förmodligen, för vem åker till Finspång när man kan välja Bali eller New York? Men det som ligger nära behöver inte vara trist för det, tänk om New York-borna skulle tänka så.
Så i sommar tar ni cykeln eller bussen och åker på grannskapssafari! Vill ni få lite uppslag kan jag föreslå Det Sanna Sverige. Där kan man få se lite andra sevärdheter än de som den lokala turistbyrån har i sina broschyrer. Sverige är exotiskt!

Semesterminnen

Idag var vi och tog en thaimassage och sedan gick vi och åt något riktigt hett på Golden Bangkok. Mina minnen och intryck från resan vi gjorde förra vintern kommer givetvis upp varje gång man gör något sådant här. Ett av mina starkaste minnen är Laura Veirs, konstigt nog. Men det var hennes låtar jag hade i Ipoden när vi sakta rullade ut i en buss från Bangkok just när eftermiddagen övergick till kväll. Medan solen gick ner och månen steg upp for vi mil efter mil hela vägen ända bort till Trat. Det blev aldrig riktigt någon landsbygd, utan byar och lite förortsliknande bebyggelse hela tiden. Små butiker, verkstäder, garage, tvättinrättningar, ja all slags service var öppen fastän klockan blev både nio, tio elva på kvällen. Folk lagade mat över öppen eld alltmedan trafiken fortsatte lika intensivt som förut, alldeles tätt inpå.
Det var ett ganska behagligt sätt att göra sin första bekantskap med landet på. Lite på avstånd och ändå mitt upp i allt, nära inpå det verkliga livet.
Och som sagt, Laura Veirs gjorde mig sällskap och har för evigt blivit förknippad med Thailand för mig. Undrar om hon varit där?