365 saker att göra

Vad jag gillar Navid Modiris sajt 365 saker...!

Idag tar han upp ett av mina favvoämnen - konsumtionshetsen. Den som får oss att tro att allting måste köpas nytt, och att allting måste bytas ut med jämna mellanrum, helst fyra gånger om året verkar det som. Man ska ha "vårfint" hemma, sen ska man göra "sommarsnyggt" så är det dags för "höstfräscht" och till sist "vintervackert", och det är vardagsrummet, och det är köket och sen är det sovrummet. Ja allt ska göras om. Om och om igen.

Men som Navid skriver, det är så mycket som man kan tillverka själv. Om vi bara tar oss tid. Det är en sån glädje i att göra saker själv, med egna händer.
Jag spår att hantverkskurser kommer att bli nästa stora trend, där vi lär oss att tillverka alla de vardagsföremål som vi använder. Av återvunnet material helst.

På sajten Återfunnet kan man få massor av tips om sånt som är återvunnet. Kul!

Valar ska fångas på bild, inte med harpun

Canon säger sig vara en beskyddare av det vilda djurlivet. Det har Greenpeace tagit fasta på, och har därför författat ett brev till Canons VD, där man ber honom ta avstånd från det japanska "lethal whale research program". Genom det programmet menar man att man bedriver något slags forskningsarbete, när det enda det handlar om är att få valkött till restaurangerna.

Canon säger sig vilja "överlämna en vacker värld till kommande generationer". Den världen borde innehålla valar också, eller hur?

Skriv under och skicka det brevet du med, på Greenpeaces hemsida.


...

Tidlös satirtecknare värd att se

Idag var jag på en kulturlunch på Arbetets museum, ni vet, vårt jättefina museum, som jag prisat flera gånger förut. Som inte är som ett museum, nej högst nutida och modernt och nytänkande. Och viktigt!
Nyligen öppnade ett nytt museum i museet - eller Centrum för politisk illustrationskonst, som det heter. Det låter kanske inte så upphetsande, men vi fick en visning där och vad det var bra!

Huvudsakligen består det av historien om EWK. Vem är det, kanske ni frågar?
Ewert Karlsson hette han, född i Mogata utanför Söderköping, utsedd till världens bästa satirtecknare flera gånger.
För mig var han inte obekant, jag skrev faktiskt en liten uppsats om honom när jag gick på gymnasiet.
Men det var nya bilder och nya sidor av EWK och av hans konstnärskap, som mötte mig nu.

Visningen gjordes av en oerhört duktig och insatt intendent, hon verkligen älskade EWK, det märktes! Och när en människa berättar om något med en sådan inlevelse och sådan kärlek och värme - ja då kan ingen vara oberörd...!

EWK var och är så tidlös! Nästan alla de stora viktiga frågor som han kommenterade i världspolitiken finns kvar idag med. Världen har - tyvärr - inte förändrats så mycket.

En av de allra mest kända och starka bilderna är den av Moder Jord. Ni vet, den afrikanska kvinnan som är höggravid med halva jordklotet, och bär en mängd barn i sin sjal på ryggen. Hon döljer sina ögon i en uppgiven gest med handen. Hur aktuell är inte den idag...

Om ni har vägarna förbi Norrköping, eller rentav bor här, gå och se den här utställningen. Den är så bra.

Den här bilden är också rätt så spot on... eller hur?

Några småkryps liv

Varje år så här års flyttar myrorna in i vårt kök. Inte second hand-butiken alltså (fast det vore ju en höjdare!) utan ja, de små krypen. Ni vet. Det är inte helt ovanligt. Folk tenderar att bli galna av oro för att de ska bli av med hus och hem verkar det som och far iväg och köper Myrr och allt möjligt, för att bekämpa de små liven.

Lugn, bara lugn. Det är övergående. Vi är bara en tillfällig matstation innan det blir lite varmare ute och maten finns där istället. Det behövs verkligen inga kemiska preparat, helt onödigt och hur miljöovänligt som helst.
Salt och peppar fungerar inte heller, kan jag upplysa om. Myrorna använder det nog bara som krydda.


Men visst kan man bli lite irriterad förstås, de är som pytt på att nosa upp om man så spiller en enda liten droppe av nåt sött nånstans. Så man får försöka hålla rent i stället.

Lättare sagt än gjort i en normalslarvig normalmorgonstressad familj.

Men man man inte låta bli att imponeras av myrornas intelligens - eller vad ska man annars förklara det med?

Imorse hade någon glömt kvar en kopp med lite te i botten, förmodligen med honung i, på köksbänken. När jag kom hem vid halvelva var koppen och köksbänken runtomkring svart av myror. Fest!!!

Fast inte så länge. Grymma jag spolade ut myrorna i vasken, usch det är hemskt jag vet men hur schasar man ut myror...!?

Torkade rent bänken, men flera timmar efteråt kom det nya myror som nosade runt, letade letade. Jag kunde nästan höra dem mumla för sig själva: "men vad tusan, de SA ju att det var här nånstans, vart är det där goda nu då....?"

Helt otroligt att de alltså har något kommunikationssystem som talar om, inte bara att utan faktiskt också vart det finns något gott att äta...!

Och dem dödade jag.

Jag kommer aldrig uppnå nirvana...



.....

Vad ska vi göra?

Det är så lätt att lura sig själv... Att tro att allt är nog rätt okej ändå. Årstiderna uppför sig ju hyggligt normalt. Nu kommer våren och sommaren. Koppla av.

Det är kanske inte så farligt ändå...

Och vad kan lilla jag göra. Egentligen.

Kolla på den här lilla filmsnutten.

It makes you think....

Gamla och nya kläder och skor....

Jag har under några år haft en bisyssla i form av att jag sålt lite skor och kläder, allt i fairtrade och ekologiskt förstås. Det var kul och lärorikt, men jag hade aldrig för avsikt att utveckla det till en heltidssysselsättning. Det var mest för att jag saknade den typen av produkter här på hemmaplan, och för att jag också ville lära mig företagandets svåra konst.

Vid årsskiftet började jag avveckla kläd & skoförsäljningen, och vad som återstår nu är att jag möjligtvis kan ta hem på beställning. Fast det blir dyrt, dollarn är så dyr och kronan svag nu.

Jag har några Unswoosherskängor och ett par röda sneakers kvar, och de finns till försäljning på torsdag när det är Klädbytarkväll på Grammofon. Vilket för övrigt är ett helschysst arrangemang, av KSM-programmet på LiU. Kul! Förresten så har jag lite tröjor från THTC också kvar.

Kom gärna förbi på torsdag! Start kl 19.

Men nu glömde jag nästan bort vad det var jag skulle komma till: ett par riktigt bra jogging/walking-skor är vad jag skulle behöva. De här från Patagonia vore schyssta!

De är för övrigt schyssta också, då de är noga med att följa upp och säkra att alla deras produkter är tillverkade på ett för människor och miljö bra sätt.

Mer sånt på Stadiums och Sportias hyllor, tack!

Snabbt ska det gå....

Jag har via en nyfunnen vän fått kännedom om något som heter Pecha Kucha. Hon ska vara med på en Pecha Kucha i maj, och det hela går ut på att varje medverkande får visa 20 bilder (i en power point förmodar jag) i max 20 sekunder vardera. Totalt har man alltså 6 minuter och 40 sekunder på att förmedla sitt budskap.

Sånt här gillar jag - pang på rödbetan bara! Jag som älskar att få nya intryck, och som själv sprutar idéer ur mig stup i kvarten, det skulle kanske bli "information overload" förstås...

Jag har själv deltagit på s k speed-dejting, fast inte i amorösa syften utan det handlade om att knyta kontakter inom entreprenörsvärlden.
Det är så klart och tydligt, reglerna är enkla och koncisa och alla vet vad som gäller... inget hymlande och döprat om golf eller väder...

Jag har haft en idé om att göra speed-dejtingträffar mellan grupper av människor som kanske inte vanligtvis träffar varandra, t ex mellan företags-VD:ar och invandrartonåringar! Det vore himla kul, och intressant.

Men jag skulle gärna gå på en Pecha Kucha Night också, eller så kan man anordna en själv....!

Kul med Pride i Peking

Vi har Pride-festival på Grammofon den här helgen. Den första i stadens historia faktiskt - känns kul att vi är med och gör den!
Igår var det invigning, och en av de som talade berättade en historia som hon nyligen varit med om. Hon var på semesterresa i Asien där hon mötte några andra svenskar. När hon berättade att hon var gay fick hon till svar : "Ja, det är helt okej med mej".

Hon berättade om hur kränkt hon kände sig av detta, att bli "okejad" för att man är den man är. Jag tror nog att det inte var illa ment av den som sade det, men jag försökte sen tänka mig in i hur det skulle vara att få den kommentaren.

Jag: Jag är kattägare. Svar: Ja, det är helt okej med mej.
Eller
Jag: Jag äter inte kött. Svar: Ja, det är helt okej med mej.
Eller
Jag: Jag är heterosexuell. Svar: Ja, det är helt okej med mej.
Eller
Jag: Jag tänker rösta i EU-valet. Svar: Ja, det är helt okej med mej.


Näää. Det går nog inte att jämföra känns det som.

Mental avgiftning

Nästa vecka är det "Mental detox week", vars föregångare var "TV-turnoff week".

En tuff utmaning, för vem kan klara sig en vecka utan internet och tv? Tja, jag gjorde ju det förra veckan förstås, men det var ju när jag var bortrest. Här hemma är det svårare, åtminstone när det gäller internet. Jag vill väldigt gärna skriva i min blogg, läsa min mail, surfa runt...
TV däremot klarar jag mig utmärkt utan. Eller rättare sagt, jag hinner aldrig kolla på TV, fast jag egentligen skulle vilja. Det är ju faktiskt en himla massa bra program...! Men jag hinner aldrig se nåt.

Okej - men vem vågar prova en mediefri vecka? Du? Tänker du pröva?

Vem vet vilka tankar som kommer dyka upp i ditt huvud? Du kanske kommer ringa en gammal vän? Hälsa på en släkting. Gå en skogspromenad en sen vårkväll och lyssna på koltrasten. Måla en konstig målning på en gammal pappskiva.

Berätta!



....

Eco-diving, vad är det?

Jag är fullständigt förälskad i stället vi varit och dykt på. Jag kommer att åka tillbaka många gånger, det finns så oerhört mycket mer att se och göra där, och husrevet är helt outstanding...
Men vad som också tilltalar mig i hög grad, är deras inställning till miljöfrågor och naturhänsyn - något som inte är speciellt självklart i ett land som Egypten. Alla som varit där vet att landet är mer eller mindre en soptipp.

"Vårt" ställe har något som kallas Eco-diving. Vad innebär då det?

Följande punkter redovisas på hemsidan:

1. Environmentally oriented dive briefings
2. No tolerance for irresponsible and careless diving
3. Implementation of mooring systems
4. Minimizing disturbance to marine life
5. Maximum 200 divers per day in our house-reef
6. Reef Check surveying
7. Proper solid waste disposal systems
8. Recycling water
9. Daily clean up of bay and surrounding areas

Jag kan inte säga att jag som besökare har sett alla dessa åtgärder med egna ögon, men det är ju inte så konstigt heller. Att implementera ett system för förtöjningar som tar hänsyn till miljön, dvs att man inte skadar reven (punkten 3), det är ju inget man som besökare är inblandad i. Det sker så att säga i kulisserna.
Gott så.

Någon gång skulle jag vilja åka dit när de har särskilda eco-workshops, det vore intressant.

Ja, som ni märker har jag inte repat mig från min "dykarsjuka" ännu....

Det går nog aldrig över...

Apollo etikmärker hotell

Läste i DN på hemresan att Apollo nu satsar på att etikmärka de hotell man samarbetar med. Det är genom ett samarbete med Travelife, som är en sammanslutning av av europeiska resebyråer som arbetar för en hållbar turismutveckling.
Fair Trade Center kommenterar det med att det är ett bra första steg mot att skapa en hållbar turism. Men man måste involvera även fackföreningar och lokala organisationer för att åstadkomma ett transparent resultat, menar de. Helst ska ju oberoende parter granska arbetet med etikmärkning, så det är en hel del kvar att göra.

Hos Apollo betonar man att det handlar om att höja kunskapsnivån hos deras samarbetspartners (dvs hotellen) och det håller jag med om, det är rätt väg. Men det måste finnas en efterfrågan hos kunderna också, annars kommer ägarna aldrig att prioritera insatser som kostar pengar utan att de vet vad det leder till.

Så, om du ska ut och resa i sommar - ställ frågor till ditt resebolag, hur de jobbar med de etiska och sociala och miljömässiga bitarna. Och likadant om du tänker bo på hotell eller resort - fråga vad de gör för miljön, om arbetsvillkor för de anställda osv.

Vi gjorde ett studiebesök på en resort i Egypten. Det var oerhört grönt och blommande överallt vilket man lätt kan förstå slukar enorma mängder vatten i den värme som råder där. Det visade sig att all bevattning gjordes med det vatten som kom från duschar och toaletter. Det renades först givetvis, och användes alltså sedan för att hålla området grönt. Själv tycker jag inte det är försvarbart att anlägga sådan stora resursslukande grönanläggningar som det var där, men det var åtminstone bra att man återanvände vattnet så som det gjordes.

Anläggningen var för övrigt som en fantasistad, mitt ute i öknen. Rena Disneyland. Fascinerande på nåt sätt.... Där blir resan mer en verklighetsflykt än en upptäcktsfärd.


....

Borde förbereda mig för deklarationen men....

...havet brusar i mina öron. Jag vet inte om det är för att trumhinnorna håller på att återställa sig till ett liv ovan vattenytan, eller om det, havet alltså, helt enkelt bara kallar på mig....
Sitter och går igenom ett tusental bilder från dykresan. Det dyker upp ett och annat guldkorn...

Den här gillar jag till exempel.

Ett annat liv

Den senaste veckan har jag tillbringat vid och i Röda havet, mest i faktiskt, eftersom jag varit och dykt där. Det är ett underbart ställe, inte bara för dykningen som är en av de bästa som går att finna, men också för alla dessa härliga människor som jobbar där. Vad glad man blir när man kommer tillbaka till ett ställe efter 6 månader och de känner igen en!
Alldeles särskilt roligt var det att återse vår vän G. Egyptier från Assuan, divemaster och en särdeles människokännare.
Tack vare honom har vår vecka varit strösslad med extraordinära upplevelser, sånt som man bara kan få se om man har någon med särskild kännedom med sig. Som marknaden i Shelateen, dit många beduinstammar från södra Egypten och Sudan kommer för att sälja sina varor. Bland annat kameler.

Men bara det enkla är ofta det som kan ge de bästa minnena. Att sitta på beduinkaféet vid Marsa Shagras strand och dricka starkt myntate, ligga och titta på stjärnorna och se månen spegla sig i Röda havet, det är en lisa för själen.


...

Ät inte kycklingen - ge bort den!

För bara 175 kr kan du ge en hel kull med kycklingar till en fattig kvinna i Malawi! PÅ det viset bidrar du till att utrota fattigdom.

Familjen som fått kycklingarna har snart ägg att äta, och en del att också sälja på marknaden. En och annan höna blir så småningom näringsrik soppa, medan andra får egna kycklingar.

Och så rullar det på!

Du kan köpa Kycklingpaketet på ActionAid. Du får sedan ett fint påskkort som du kan ge bort till någon i påsk. Men skynda dig - beställ senast tisdag så du hinner få ditt fina kort!
Jag fick mitt igår, och blev glatt överraskad då det dessutom följde med några klippdockor. Dem ska jag ge till en släktings barn idag.

Nu ska jag packa klart och sen far vi upp till Sthlm. Imorgon reser jag till Röda havet...
En hel vecka ska jag vara under vatten... Kan inte vänta!!!

Kanske jag återkommer vid några tillfällen här till bloggen under veckan, vi får se. Annars - ha det så bra allihopa! Pussipåsk på er!

Var kommer påskfjädrarna från...?

Efter debatten om dun i kuddar och jackor tidigare i år, funderar nog många på var påskfjädrarna kommer från? Har de också plockats från levande fåglar?
Och hur är det med färgerna egentligen?

En bekant berättade om deras vita katt som kom och var alldeles rosafärgad runt ansiktet och bröstet. De fattade först inte vad som hänt, men sedan hittade de spår av en röd påskfjäder som katten tuggat i sig. Färgen satt i länge på katten.

Nu ska man ju inte äta påskfjädrar, det är ju inte det som är tanken. Men man kan ändå fundera över vad det är för färger som används vid färgning av alla dessa fjädrar.

Konsumenter över hela landet har dock vaknat till och börjat ta reda på hur det förhåller sig. I Uppsala Nya Tidning skriver man t ex att fjädrarna de säljer är från amerikanska kalkoner, som avlivats i samband med Thanksgiving.
Någon annanstans läste jag att färgningen skedde i Danmark, och i vissa fall med miljövänlig färg.

Så det är en bra idé att fråga! Många handlare har tagit reda på hur det ligger till. Kolla med din!

Sen är det ju en annan sak att man kanske inte behöver köpa nya påskfjädrar varje år. Jag tycker de håller i åratal, i vissa fall är de riktigt fina när de blivit lite blekta....

Man kan också köpa helt naturliga fjädrar, med fina mönster, som fåglarna har tappat helt naturligt. Finns t ex på Furutorp.

....

Nu nu nu äntligen!!!!

Nu kommer den! Det! Äntligen äntligen....

Våren. Ljuset. Doften av torr sand på gator. Koltrastens drillande sent på kvällen.

Nu är det payback time.... Nu får vi belöningen för att vi har härdat ut i långa mörka månader.

Tänk ,det är ju faktiskt synd om de där stackars medelhavsmänniskorna. De har alltid mörkt kl 6 på kvällen. Året om. De får aldrig uppleva det här oerhört vackra stämningsfulla trolska ljuset som vi har här.
Ända till elva på kvällen vartefter...

Bara det vore skäl nog för hela Sydeuropa att turista i Sverige. Ja okej, Norden då, det är ju likadant i grannländerna.

Jag har en suverän affärsidé förresten, som riktar sig just till turister, framför allt från andra länder. Den skulle ge dem mer personliga riktiga bilder av det här landet och av svenskarna.

Jag jobbar på det.

Bland mycket annat..... :-)

...

Öde platser

Från Mali kommer tuaregerna, ett nomadfolk som i urminnes tider levt i Saharas öken.

Bandet Tinariwen består av tuareger, och det bildades redan 1982. Men det var inte förrän förra året som jag upptäckte dem. De spelar en sorts ökenblues som är så vacker, suggestiv och säregen...

Kanske det inte är så konstigt att bluesen, som vi trodde kom från amerikanska södern, egentligen har sitt ursprung i Afrika...

De första 18 åren gav bandet bara ut kassetter, men efter att ha upptäckts av Robert Plant (Led Zeppelin) har de upptäckts av världen, och turnerar nu överallt.