Idag är det 6 år sedan han gick bort, min stora buffliga genomsnälla häst. I många år var han en familjemedlem, i vått och torrt. Så många minnen det finns. Otaliga de kvällar man åkte ut till stallet efter jobbet för att mocka och rida en sväng i bistra vintermörkret. Men också härliga ljusa vårkvällar med koltrastsång och doften av jord medan han ivrigt skyndade på stegen hemåt stallet efter skogsritten. Eller friska söndagsförmiddagar i september då stubbåkrarna låg öppna för en lång härlig galopp.
Min dotter växte upp tillsammans med honom. Det har inte blivit någon hästtjej av henne, men den här bilden visar på den fullständiga tillit hon hade till det stora lugna djuret.
Det var en härlig tid.
Inlägg
1 kommentar:
Jag har en stor och bufflig och genomsnäll häst som blivit 31 år. Han ska nog få lämna jordelivet efter sommaren. 23 år har vi haft tillsammans.
Skicka en kommentar