Hur lever man i nuet?

Denna eviga fråga. Jag vill inget hellre, och gör ändå allt annat än det. Jag skulle behöva gå i kloster.

Även om man blir påmind om livets oerhörda bräcklighet, så jobbar man på som vanligt. Raddar upp en massa måsten, fyller dagarna med allt som man borde i stället för att ligga och titta på molnen. Om det nu är det som är att leva i nuet.

Kan nån berätta hur det ska vara?